Line Nielsen

Det här har hänt!

Jag åkte vidare till Ubud, och spenderade min första natt på det absolut värsta hotellet någonsin. Vi snackar: kackerlackor, ingen luftkonditionering, insekter, smutsiga lakan och otrevlig personal.

Jag flyttade vidare till ett hostel där jag träffade ett gäng trevlig soloresenärer, alla på sina egna äventyr. Vi åt brunch tillsammans, tog ett besök på monkey forrest, shoppade och sist men inte minst, mount batur sunrise hike. Det var det absolut värsta jag har gjort i hela mitt liv. Det var så jobbigt och varmt, och när vi gjort 70 % av hiken så började det att regna. Detta resulterade i att vi inte fick se ett skit. Moln och regn. Jag var mycket besviken men jag tänker att jag ska göra om det men att jag tar en scooter upp, bara för att få se solen gå upp.

Efter några dagar i Ubud så rörde jag mig vidare till Sanur, och fick snabbt besök av Maria, min nya norska kompis, som fått som hotellreservation tagen ifrån sig. Så hon flyttade in hos mig. Sen mötte vi upp Denise, en annan soloresenär från Sverige. Hon har rest runt Sri Lanka och Filippinerna innan hon kom till Bali. Så vi 3 hängde i 3 dagar i Sanur och sen åkte vi vidare tillsammans till Nusa Penida.

Nusa Pendia är en ö, cirka 30 min med speedboat från Bali. Vid första ögonkastet så var jag inte speciellt imponerad. Hemska vägar, dyra taxiresor och Line på dåligt humör. Ingen bra kombination!

Vi spenderade vår första kväll på Crystal Bay beach, jag fick helt otroliga klipp och bilder med min GoPro, som jag också glömt bort att jag hade, som jag ska redigera och publicera på TikTok senare. Dag 2 spenderade vi med en guide, Agus, som körde runt oss till alla riktiga turist platser. Angels Billabong, Broken beach, Kelingking beach och Diamond beach. Denna dag hade jag mycket otur.

Inte bara att jag kraschade min drönare mot en klippvägg och den numera simmar med fiskarna i Broken beach, så tappade jag greppet när jag klättrade ner till Diamond beach och rev upp ryggen och min fot.

Men dagen var ändå tillräckligt bra för att väga upp för de dåliga som hände. Dagen efter tog jag och Denise tillfället i akt att snorkla med stingrockor! Det var en av de coolaste upplevelser jag har haft i mitt liv.

Efter cirka en vecka tillsammans, så skildes jag, Maria och Denise åt. Maria åkte till Ubud, Denise till Lombok och jag tillbaka till Sanur för att ordna med mitt visum. Jag har haft en agent som har gjort hela jobbet åt mig och det var det bästa beslutet jag tagit. Det kostar crika 650 kr och allt jag behövde göra var att åka till immigration för att ta en bild, signera, lämna fingeravtryck och sen var jag klar. In och ut på mindre än 40 min. Värt varje krona.

Sen hade jag hela dagen för mig själv i Sanur. Jag åkte till en galleria, Dunkin’ Donuts, en strandpromenad och sen en italiensk middag med vitlöksbröd, ostpasta och oreo cheesecake till efterrätt.

Av alla ställen här, så tycker jag Sanur är underskattat! Det är så skönt och mysigt ställe. Jag rekommenderar att ta några nätter där om ni någonsin åker till Bali.

Och nu är jag här, Gili Trawagan Lombok. Jag kom igår. En 4 timmars hemsk båtresa, med en sittkompis som hade en så kallad "Bali Belly" som satt och kräktes vatten i en påse bredvid mig. Själv satt jag obekväm med en spak upp i låret och kunde inte sova. Men det har värt det för jag är i paradiset.

På den här ön finns inga motorfordon, bara cyklar, elcyklar eller häst med vagn, vilket är ren och skär djurmisshandel här, så åk aldrig med dem! Det är skit jobbigt att släpa sin väska genom ön, men tänk hur mycket människor och väskor dessa djur drar i 30 + grader, med bara saltvatten att dricka och lite mat. De är sjukt undernärda och överansträngda. De lever oftast bara några år på grund utav det. Så inga hästar!

Jag har hyrt en cykel för en vecka, det kostar mig 173 kr. Det är mycket mer värt det. Att cykla runt den här ön är helt fantastiskt! Men cykla inte igenom den på kvällen, det gjorde jag igår och jag hamnade fel och blev vilse.

Jag hittade rätt tillslut men det var inte lätt.

Kvällen spenderade med Paige och Lauren på stranden med middag och prat. Jag drog mig tillbaka tidigt och tog mig en cykeltur runt ön inna jag åkte hem till mitt boende.

Dock var jag inte jätteglad när jag skulle sova. Efter att ha varit på rummet i cirka 1 timme så knackar det på dörren. Jag har stora glasdörrar med gardiner att dra för, så jag öppnar gardinerna och där står 2 män. Jag öppnar min dörr lite smått och jag kan inte påstå att jag måste sett speciellt trevlig ut. Den ena mannen ber om ursäkt för att de stör, han är manager på boendet, och sen andra mannen är den tidigare gästen av mitt rum och han letar efter en parfym som han tror kan ha glömts kvar i mitt rum. Jag ursäktar mig några sekunder för att leta runt, jag stänger och låser dörren. Ingen parfym, och detta meddelar jag dem.

De ber återigen om ursäkt för att ha stört och sen ger dem sig av. Om jag säger att jag larmade dörren och sov med ett överfallslarm inatt så skojar jag inte. När jag är åter på rummet ska jag ta ett rejält snack med personalen om sex trafficking och att man ABSOLUT inte knackar på en tjejs hotellrum 21:30 på kvällen. Antigen skickat man ett meddelande via bokningssidan eller väntar tills morgonen. Nej fy det var väldigt obehagligt. Det var säkert inget men fortfarande. Som soloresenär är det alltid en rädsla man har att något allvarligt ska hända, därav mina larm och lås.

Idag har jag trots natten, en helt magiskt vackert dag. Jag tog en solstol vid Turtle point och har snorklat med 3!!! stycken sköldpaddor idag. Som sagt magiskt. Jag kommer spendera en vecka här och om jag mår? Väldigt!